Helgen
I helgen har Caspers farmor kommit hit från Östersund för att träffa sitt första barnbarn. Hon föll förståss som en fura för honom :) Det har varit mysigt att ha henne här. Så himla synd att vi inte har några av våra föräldrar i närheten, skulle verkligen vara skönt med lite avlastning. Vet fortfarande inte om det är kolik Casper har, vissa dagar är okej och andra är det skrik nästan hela tiden..
Dessutom fick jag mjölkstockning i torsdags. 39 graders feber och jätteont i ena bröstet men det börjar släppa..
Bortsett från det är allt bra. Det är svårt att hinna med nåt bara, men så får det vara ett tag helt enkelt...Casper gör oss så lyckliga, trots skrik :P. Vi sitter och beundrar honom när han sover, vackrare varelse finns inte. Vår älskling!
Dessutom fick jag mjölkstockning i torsdags. 39 graders feber och jätteont i ena bröstet men det börjar släppa..
Bortsett från det är allt bra. Det är svårt att hinna med nåt bara, men så får det vara ett tag helt enkelt...Casper gör oss så lyckliga, trots skrik :P. Vi sitter och beundrar honom när han sover, vackrare varelse finns inte. Vår älskling!
Livet i bubblan
Casper sover så jag ska försöka uppdatera er lite. Idag blir han 3 veckor, redan!
Den första veckan var min mamma kvar här uppe och avlastade oss vilket var jätteskönt.
Efter att mamma åkt tillbaka hade vi en vecka själva och nu har Crille börjat jobba igen. Det har varit lite berg och dalbana känslomässigt och med Casper. Så mycket nytt att lära sig och man oroar sig ständigt för allt möjligt. Men det börjar lägga sig nu och det är inte alls läskigt att vara själv med honom om dagarna som jag trodde. När han blev två veckor började han skrika mycket och hade ont i magen så vi befarade att han hade fått kolik. Det var jobbigt. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur ont det skulle göra i mig när min son skriker. Stackarn hade så ont så det var tufft att känna sig så maktlös. I måndags skrek han i stort sett hela sin vakna tid. I tisdags kom räddaren i nöden, Iwona, hit med sin bebis Dante (som ser gigantisk ut i jämförelse med Casper, trots att han bara är 4 månader) och hjälpte mig. Fick massa tips om magknipsmassage och teer som skulle hjälpa mot gasbildning. Så nu får han ett örtte varje dag, miniform medicin före varje matning och så försöker vi hinna med lite massage varje dag. Det verkar ha hjälpt en hel del och han skriker inte alls lika mycket längre. Hoppas innerligt att vi slipper koliken!
Blev lite rörigt inlägg kände jag, men det får ni ta. Livet som nybliven förälder är rörigt men underbart!
Nu ska jag passa på att äta innan plutten vaknar.
Den första veckan var min mamma kvar här uppe och avlastade oss vilket var jätteskönt.
Efter att mamma åkt tillbaka hade vi en vecka själva och nu har Crille börjat jobba igen. Det har varit lite berg och dalbana känslomässigt och med Casper. Så mycket nytt att lära sig och man oroar sig ständigt för allt möjligt. Men det börjar lägga sig nu och det är inte alls läskigt att vara själv med honom om dagarna som jag trodde. När han blev två veckor började han skrika mycket och hade ont i magen så vi befarade att han hade fått kolik. Det var jobbigt. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur ont det skulle göra i mig när min son skriker. Stackarn hade så ont så det var tufft att känna sig så maktlös. I måndags skrek han i stort sett hela sin vakna tid. I tisdags kom räddaren i nöden, Iwona, hit med sin bebis Dante (som ser gigantisk ut i jämförelse med Casper, trots att han bara är 4 månader) och hjälpte mig. Fick massa tips om magknipsmassage och teer som skulle hjälpa mot gasbildning. Så nu får han ett örtte varje dag, miniform medicin före varje matning och så försöker vi hinna med lite massage varje dag. Det verkar ha hjälpt en hel del och han skriker inte alls lika mycket längre. Hoppas innerligt att vi slipper koliken!
Blev lite rörigt inlägg kände jag, men det får ni ta. Livet som nybliven förälder är rörigt men underbart!
Nu ska jag passa på att äta innan plutten vaknar.