Inte hunnit skriva här på ett tag, är så sjukt mycket att läsa på den här kursen så det blir inte tid till så mycket annat. Sedan hjälpte ju inte direkt att jag varit magsjuk och förkyld och därför hamnat lite efter med all läsning. Är i och för sig van att läsa mycket från sociologikursen (vilket även innebar tyngre böcker än dem i pedagogik) men nu ska vi dessutom skriva läsloggar på allt vi läser så allt tar längre tid. Igår fick vi examinationsuppgiften också. Min första hemtenta, måste erkänna att jag har en liiten klump i magen. Men det ska väl gå det också. Trivs bra i skolan ialla fall och det är superintressanta och utvecklande saker vi läser. 

Lite deppad efter dagens seminarium dock...
Ni som känner mig vet att jag alltid fått kämpa med en viss blyghet och osäkerhet. När jag var liten var jag jätteblyg men framåt högstadiet och gymnasiet blev det bättre. I en del situationer är jag dock tillbaka där igen, jag är inte alltid så öppen som jag skulle vilja vara och jag pratar inte så mycket om det är större grupper och nya människor.
Idag var ett sånt tillfälle. Vi skulle prata om olika etiska dilemman, det var inte ens så speciellt stor grupp men ändå var jag mest tyst och kom inte på tillräckligt mycket att säga. Sånt som händer kan man tycka, men jag blir alltid så besviken på mig själv. Är rädd för att folk ska uppleva mig som dryg, otrevlig eller rent av tråkig (vilket har hänt förr)
Idag handlade det ju dessutom om folk som jag gärna vill lära känna och då blir det ju extra viktigt.
Ni vet den jobbiga känslan när bilden av hur man vill vara och hur man sen beter sig inte går ihop! 
Vanligtvis och med folk jag känner är jag helt annorlunda, snarare ganska temperamentsfull, eller hur? ;) 
Jag vet att man ständigt måste kämpa med såna här saker som hänger kvar från ens förflutna men jag har inget tålamod, vill inte acceptera den delen av mig själv...
   
Well, nu har jag tyckt synd om mig själv tillräckligt.

Såg ni Insider igår? Jag såg bara början men fy faan vad upprörd jag blev. Det handlade om raskatter som blivit framavlade på sätt som påverkar deras hälsa negativt. T. ex handlade det om perserkatter som har stora andningsproblem på grund av att de har så ihoptryckt nos och näsan sitter för högt upp. En nakenkatt (zfinx eller vad de heter?) som frysit ihjäl pga att det inte var tillräckligt varmt i lägenheten. Dessa katter kan inte hålla värmen tillräckligt eftersom de inte har nån päls. Jag förstår väl att det var extremfall och att många av dessa katter tas väl om hand av ägarna och mår relativt bra. Men jag tycker ändå det är så sjukt att människan håller på och avlar fram djur så att de blir såna här offer som inte kan fundera normalt fysiskt, bara för att vi vill att de ska se ut på ett speciellt sätt! Som om husdjuren vore människan leksakar. 
Nej, sånt gör mig väldigt lessen. 

Men, men..Nu ska jag gå och göra våfflor.