Då har jag gått på Lärarhögskolan i en och en halv vecka. Går i en "klass" på runt 22 tjejer, alla är jättetrevliga. Däremot har vi en jättevirrig lärare i den här kursen som började med att komma 40 min sent till första lektionen. Hon är lärare i pedagogik men man går från hennes klasser tre gånger så förvirrad än man var när man kom. Hon är jättesnäll men man väntar nästan på att hon ska säga att "Okej, det där var ett exempel på hur man INTE ska vara som lärare. Nu börjar vi på riktigt!"

Har varit så himla trött varje dag efter skolan. Det är så mycket nytt och efter att ha gått hemma arbetslös i två månader känns det som om hjärnan har legat i dvala och sakta men säkert håller på att starta om.

Men det är jättekul :) Känns så skönt att känna att jag är på väg nånstans och att äntligen göra nåt vettigt med sitt liv. Dock är jag inte så säker längre på om jag vill satsa på förskolan eller lågstadiet men det finns ju tid att fundera.
Att få arbeta med relationer, att vara en förebild och att hjälpa människor att utvecklas känns jättekul. Men svårt! Man ska kunna se varje elev och deras behov, inspirera dem att vara kreativa och självständiga samtidigt som man måste ha en viss disciplin på dem. Som rektorn sa i sitt tal första skoldagen: "Ni kan vara de som avgör om en person fortsätter att tro på sig själv eller ej."

Jag är jättepeppad på det här nu :)