Veckan har varit lugn, har hängt en del med syrran och Maertha och i övrigt bara slappat och fixat lite här hemma. Gäller ju att vila så mycket som möjligt nu. Men ikväll ska vi ut och äta med en kompis till Crille från Östersund. 

Känner mig lite stressad över att bebisen kan komma när som helst. Den kan komma imorgon eller om 4 veckor, båda delarna är lika normalt. Det är så stort tidspann! Har inte känt så mycket nervositet inför fölossningen men det börjar komma smygande. Det är bara så svårt att inse att man kommer ligga där på förlossningen. Ska jag verkligen föda fram den här bebisen? Men, ut kommer den ju på något sätt. Det är bara att lita på barnmorskorna och sin egen förmåga.
Känner större oro kring att bebisen ska vara frisk och må bra, än för smärtan vid förlossningen.

En stunden längtar man och vill att den ska komma ut nu, andra sekunden får man separationsångest från magen. Jag har haft en väldigt bra graviditet, lite ont i ryggen men annars har jag inte haft så mycket krämpor. Det är nu sista veckorna som jag börjat få ont i fogarna och det är tungt att gå, men det kan jag ta eftersom det är så kort tid kvar. Har varit så fantastiskt att vara gravid, magen som växer och bebisen som sparkar. Sån häftig upplevelse!
Är dock glad att det varit svalare väder denna vecka, det var lite jobbigt att hantera värmen med 12 kg extra. Så för min del får det gärna fortsätta vara såhär ett tag till. Lite sol kan det ju få vara, men inte så varmt tack ;)

Jag kan inte fatta att vå bebis snart kommer vara här..Det är så overkligt och dessa månader har gått så otroligt fort.
Undrar vem det är som ligger där inne?
Spännande värre!